Upptäckt |
Dysprosium upptäcktes av fransmannen
Lecoq de Boisbaudran 1886. Men det var först år
1950 som Spedding kunde renframställa ämnet
genom jonväxling och metallografisk reduktion. |
Egenskaper |
Metallen
är ljust silverfärgad , stabil i luft och
så mjuk att den kan skäras med kniv. |
Användning |
Man har inte funnit så många
användningar av dysprosium ännu. En del dysprosiumlegeringar
och dysprosiumföreningar används nu inom kärnforskningen,
som lasermaterial och för studiet av kemiska reaktioner. |
Förekomst |
Dysprosium finns i många mineral
men de mest betydelsfulla är monasit och bastnasit. |
Framställning |
Metallen
kan framställas genom reduktion av dysprosiumfluorid
med kalcium. |
Övrigt |
Namnet kommer från grekiskans dysprositos
som betyder svår att komma åt. |