Symbol |
Ho |
Oxidationstal |
+3 |
Densitet |
8,8 kg/dm3 |
Smältpunkt |
1472°C |
Kokpunkt |
2694°C |
Upptäckt |
Spektralabsorbtionsbandet av holmium noterades 1878 av de schweiziska kemisterna Delafontaine och Soret vilka kallade ämnet element X. Svensken Cleve, från Stockholm, upptäckte senare grundämnet i jordartsmaterialet erbia. Ren holmia, dvs holmiumoxid, preparerades av Homberg 1911. |
Egenskaper |
Metallen är ganska mjuk och smidbar, stabil i torr luft vid rumstemperatur men oxiderar snabbt i fuktig miljö. |
Användning |
Holmium har ovanliga magnetiska egenskaper men få användningsområden än så länge. |
Förekomst |
Holmium förekommer i gadolinit, monasit och andra jordartsmineral. |
Framställning |
Kommersiellt framställs det ur monasit vilket innehåller 0,05% holmium. |
Övrigt |
Namnet är taget från Holmia - Stockholm på latin. Holmium verkar inte vara giftigt. |
|