Symbol |
Ni |
Oxidationstal |
+2 eller +3 |
Densitet |
8,9 kg/dm3 |
Smältpunkt |
1455°C |
Kokpunkt |
2913°C |
Upptäckt |
Upptäcktes 1751 av svensken A. F. Cronstedt i mineralet niccolit, kopparnickel, i Loos i västra Hälsingland. Ett monument helt i nickel har uppförts där av ett kanadesiskt företag till minne av denna händelse. |
Egenskaper |
Metallen är silvervit och kan poleras upp till hög glans. Den är hård, smidbar, böjlig, något magnetisk och en bra ledare av både värme och elektrisk ström. Vanligt nickel är en blandning av fem stabila isotoper. Nio instabila isotoper är kända. |
Användning |
Nickel ingår i rostfritt stål och i andra legeringar som Invar, Monel, Inconel och Hastelloy för att göra dem korrosionsbeständiga. Rör gjorda av legeringen nickelkoppar används i avsaltningsanläggningar för att göra havsvatten till dricksvatten. Nickel förekommer i myntlegeringar, i keramik och i batterier. Nickeltillsatser färgar glas grönt. |
Förekomst |
Nickel förekommer i meteoriter och används för att indikera att det verkligen är materia som fallit ner från rymden. Järnmeteoriter, sideriter, kan innehålla så mycket som 20% nickel. Nickel bryts kommersiellt ur mineralen pentlandit och pyrolit i Ontario, Kanada, samt i Nya Kaledonien, Kuba och Indonesien. |
Framställning |
Sker genom reduktion med kol. |
Övrigt |
Namnet kan komma från tyskans Nickel, satan, eller från Old Nick, hin håle, eller från kopparnickel, Old Nick's koppar. Nickel kan framkalla allergier. Gränsvärdet för nickel i luft är 0,05 g/m3. Nickelsulfid i rök och damm är cancerframkallande. |
|