Symbol |
Pb |
Oxidationstal |
+2 eller +4 |
Densitet |
11,35 kg/dm3 |
Smältpunkt |
327°C |
Kokpunkt |
1749°C |
Upptäckt |
Bly är känt sedan länge. |
Egenskaper |
Metallen som är blåvit med klar lyster, är mycket mjuk, smidbar och böjlig. Bly är en dålig elektrisk ledare. Metallen är mycket motståndskraftig mot korrosion. Blyrör som romarna använde som avloppsrör från baden , används fortfarande.Metallen kan bli styvare om den legeras med lite antimon. Naturligt bly är en blandning av 4 isotoper 204Pb (1,48%), 206Pb (23,6%), 207Pb (22,6%) och 208Pb (52,3%). De tre sista är slutprodukten för tre naturligt förekommande sönderfallsserier: 206Pb för uranserien, 207Pb för actiniumserien och 208Pb för toriumserien. Man har upptäckt tjugosju andra isotoper av bly, alla radioaktiva. |
Användning |
Bly används till kärl för att förvara korroderande vätskor som svavelsyra.Stora mängder bly används i elektriska ackumulatorer. Mycket metall åtgår också till kabelskydd, skydd mot radioaktiv strålning och till blymantlad ammunition. Metallen är också effektiv som ljudabsorbator och som vibrationsdämpare. Användningen av blyföreningar i färger, bensin och till insektsbekämpning har på senare tid minskat drastiskt. Blyoxid används till finare glas t.ex. kristallglas och flintglas. |
Förekomst |
Bly förekommer sällan i ren form i naturen. Det framställs mestadels från galena, blysulfid, PbS, genom en rostningsprocess. Bly finns också i anglesit, PbSO4, cerussit, PbCO3 och minem, Pb3O4. |
Framställning |
Bly framställs mest ur mineralen blysufid, PbS, genom upphettning. |
Övrigt |
Pb-symbolen är en förkortning av det latinska ordet för bly, plumbum. Försiktighet måste iakttas med bly eftersom det är ett gift som lagras upp i kroppen. |
|