Radium
Symbol |
Ra |
Oxidationstal |
+2 |
Densitet |
5 kg/dm3 |
Smältpunkt |
700°C |
Kokpunkt |
1140°C |
Upptäckt |
Radium upptäcktes 1898 av det franska paret Pierre och Marie Curie i mineralen pechblände som hittats i norra Böhmen. Ren radiummetall framställde de 1911. |
Egenskaper |
Metallen har en ljus lyster när den är nypreparerad men svartnar i luft av radiumnitrid. Radium liksom dess salter är självlysande vilket förr användes i klockors visare. Radium tillhör alkali- metallerna och reagerar med vatten något häftigare än barium. Metallen är radiokativ och avger alfa-, beta- och gamma- strålning. Blandas radium med beryllium avges också neutroner. 25 isotoper är kända. |
Användning |
Radium används till självlysande färger, som neutronkälla och till strålbehandling av cancer. |
Förekomst |
Radium förekommer i alla uranmineral och kan utvinnas ur dessa. Stora uranförekomster finns i Kanada, Australien och USA. |
Framställning |
Makarna Curie framställde ämnet genom elektrolys av en lösning med radiumklorid med en kvicksilverelektrod som negativ pol. Därefter utvanns rent radium genom destillation av det smälta amalgamet i vätgasatmosfär. |
Övrigt |
Lagrat radium måste ventileras eftersom radium sönderfaller till radon. Inandning, injektion eller bestrålning av radium kan orsaka cancer och andra sjukdomar. Namnet kommer av latinets radius som betyder stråle. |