Torium

 

En stor global energikälla har under lång tid varit glömd eller snarare undanstoppad. Metallen Torium, som upptäcktes 1828 av Jöns Jakob Berzelius, lämpar sig väl för kärnkraft. 
Energin som skulle kunna utvinnas från Torium överstiger energin från uran och alla fossila bränslen på jorden tillsammans. Torium är lika vanlig i jordskorpan som bly och gallium. Man tror att energin skulle kunna räcka i 1000 år. Ett ton Torium beräknas kunna producera lika mycket energi som 200 ton Uran eller 3,5 miljoner ton kol.
 Torium-232, som är den vanligaste av Toriums 12 isotoper, kan relativt lätt omvandlas till klyvbara Uran-233 i två steg. Efter andra världskriget byggdes i USA kärnreaktorer för att producera elektricitet främst med Uran-235.
1973 beslöt Atomic Energi Commission i USA att lägga ner all forskning om Torium som kärnbränsle . Huvudorsak var att atombombskapplöpningen med Sovjet ansågs viktigare under kalla kriget.
Kärnkraft med Uran-233 har flera fördelar:
    1. Atombomb är i princip omöjlig.
    2. Risken för härdsmälta är minimal.
    3. Restprodukterna vid klyvningen har mycket kortare halveringstid.
    4. Utvinning och hantering av Torium är renare och säkrare än Uran.

Nackdelar:
   1. Att forskning legat nere under så många år.
   2. Att reaktorexperiment inte startats perioden 1965-2012.
   3. Viss risk finns att också isotopen Uran 232 bildas vilken avger stark
       gammastrålning.

Hans Blix, f.d. ordförande i Internationella Atom Energi Kommissionen, säger:
"Alternativet Torium erbjuder världen inte bara en ny hållbar ersättning för kärnkraftsbränsle, utan också ett bränsle som bättre utnyttjar dess energiinnehåll".
 
  

På många håll i världen görs nu lovande försök: USA, England, Tyskland, Brasilien, Indien, Kina, Frankrike, Tjekien, Japan, Ryssland, Canada, Israel och Holland.
I Sverige är intresset svalt.

Råd till svenska kärnfysikforskare: Bry era hjärnor. Nu! 

Ulf Lögdahl 

Källa: Handbook of Chemistry and Physics, 61:st edition, sidan B-42

Mer om Torium