Symbol |
N |
Oxidationstal |
-1
till -3, +1 till +5 |
Densitet |
gas:
1,25 g/dm3
vätska:0,81 kg/dm3
fast: 1,026 kg/dm3 |
Smältpunkt |
-210°C |
Kokpunkt |
-196°C |
Upptäckt |
1772 av engelsmannen Daniel Rutherford.
"Bränd luft", luft som inte innehöll
syre, undersöktes vid samma tid av svensken Scheele
och engelsmännen Cavendish och Priestley. |
Egenskaper |
Kväve både som gas och vätska
är färglös och luktlös. Gasen är
så inert att den franske 1800-talskemisten Lavoisier
kallade den "azote" vilket betyder ungefär
"utan liv". |
Användning |
Om kväve tillsammans med vätgas
upphettas under högt tryck bildas ammoniak, NH3.(Haberprocessen).
Oxideras ammoniak bildas salpetersyra. Ammoniak och
salpetersyra används mycket i kemisk industri.
Elektronikindustrin använder mycket kväve
som skyddsmedel vid komponenttillverkningen. I många
viktiga kemiska föreningar i mat, gifter,
gödningsämnen och sprängämnen ingår
kväve. |
Förekomst |
Luftens innehåll av kväve
är ca 78%. Det innebär att det finns otroliga
mängder kväve på jorden. Man har uppskattat
vikten till 4 000 000 000 000 000 ton. |
Framställning |
Man kan framställa rent kväve genom att upphetta en vattenlösning av ammoniumnitrit. |
Övrigt |
|
|