Symbol |
W |
Oxidationstal |
+6 |
Densitet |
19,3 kg/dm3 |
Smältpunkt |
3422°C |
Kokpunkt |
5555°C |
Upptäckt |
Svensken Scheele fann 1781 att en ny syra kunde göras från tung sten som mineralet då kallades. Idag heter malmen scheeleit. Scheele och Bergman antog att ett nytt grundämne skulle kunna framställas genom reduktion av syran. 1783 lyckades de spanska bröderna de Elhuyar framställa wolfram, som de funnit i wolframit, genom reduktion av samma syra med träkol. |
Egenskaper |
Ren wolfram är en stålgrå till vit metall. Mycket ren wolfram kan sågas med en metallsåg, smidas, spinnas och dras ut. Oren metall är bräcklig och svårbehandlad. Wolfram har den högsta smältpunkten av alla metaller och i temperaturer över 1650°C har den också den största längdutvidgningen. Metallen oxiderar i luft och måste skyddas i högre temperaturer. Den är resistent mot mineralsyrorna. Naturligt wolfram är en blandning av fem isotoper. Tjugoen andra instabila isotoper är kända. |
Användning |
Längdutvidningen är ungefär densamma som i borsilikatglas vilket gör metallen lämplig för kombinationer med glas och metall. Wolframlegeringar används mycket i lampors glödtrådar, i elektronrör, i TV-rör, i apparater där metaller förångas, i elektriska kontaktpunkter och elektriska ugnars glödtrådar. Wolfamkarbid används mycket vid metallbearbetning, i gruvor och oljeindustrier. Wolframsalter med kacium och magnesium ingår i fluoriserande belysningar. Bronser och andra wolframsalter används i olika färger. |
Förekomst |
Wolfram förekommer i mineralen wolframit, (Fe,Mn)WO4, scheeleit, CaWO4, huebernit, MnWO4, och i ferberit, FeWO4. Malmerna bryts i Kalifornien, Colorado, Syd Korea, Bolivia och Portugal. Kina rapporteras ha ungefär 75% av världens wolframreserver. |
Framställning |
Metallen framställs kommersiellt genom reduktion av wolframoxid med kol eller vätgas. |
Övrigt |
Namnet wolfram kommer från tyskans Wolf rahm - vilket ungefär betyder skummande varg. När mineralet wolframit första gången smältes tillsammans med tenn såg det ut som om malmen slukade tennet i sitt skum. Grundämnets engelska namn är tungsten vilket kommer från svenskans tung sten. |
|